Inte varje dag man tillbringar sin kväll nere i Duveholmshallen, eller ah, fast nej. Inte fredagskvällar iallafall.
Denna var ett undantag då förträningen i fristående var 18.45. 
Jag är så taggad att jag måste sova. Min kropp behöver vila, helst av allt i ett decenium. Jag känner mig seriöst som en gammal tant, ryggen värken, benen håller på att gå av. När den här helgen är slut kommer jag vara ett lik, be prepeard. Vill bara avsluta med ett LYCKA TILL Julia och laget! TACK Julia.

Peace out och håll tummarna för oss!